söndag 30 oktober 2016

Gallerförsedda lyxhotell.



Vet inte om någon av er, har erfarenheter av att sitta ”inne” eller som det heter med ett ”finare” ord, att vara frihetsberövad, har själv ingen egen erfarenhet av att ”skaka” galler! Men många är vi som tycker, tänker och har allehanda åsikter om, hur det är att sitta inlåst! Så också jag, och jag skriver om det lite här och där, så också här och nu, för jag tycker att det finns mycket som vi alla bör ifrågasätta! Och då menar jag, hur är det att sitta inne på ett Svenskt fängelse, är det bra eller dåligt, eller är det rena rama ”lyxhotellet”?

Och det jag funderar kring är, när man sitter inne har man tillgång, till, tv, tidningar, man har Internet, man kan ”gå” på gym, man har också ”lön” om så en liten, men det är dock en ersättning! Man får fin och ”gratis” mat, och man får komma ut i friska luften, fri tandvård, fri sjukvård, fri utbildning, titta på film, och om inte det var nog, nej då, man har också ett eget rum, som också den är kostnadsfri! Och dessutom kostar dessa frihetsberövade oss ”vanliga” icke frihetsberörda människor en massa pengar”, via vår skattsedel! Jo när man sitter inne lever man med en hög levnadsstandard, menar att alla frihetsberörda lever gott, och bra mycket bättre än vad många icke frihetsberövade människor gör! Eller är jag ute och ”cyklar” när jag skriver om standarden ”den lagstiftade normen” alla har och får, när man begått ett brott och dömts till påföljder som betyder att man blir inlåst, att dessa ”normer är på tok för bra!? 

Det som får mig att skriva om det, är inte det alla har rätt till när man är frihetsberörd, nej det som retar upp mig är, var finns rättigheterna för alla gamla och sjuka människor? Och var finns normerna för alla gamla och sjuka människor som slitit ut sina kroppar och gjort rätt för sig i hela sitt liv? Hur har det gått till när det uppenbarligen är på det här sättet, att alla som sitter inne lever på normer som ”ingen” utsliten, sjuk och gammal människa kommer i närheten av? Men det vi alla måste fråga oss själva är, vem och vilka bär ansvaret för att det finns bra normer för frihetsberövade, men att det inte finns normer och regler för hur samhället tillåts behandla alla gamla och sjuka människor? Och då menar jag också, hur ”tänker” alla dessa ”stolvärmare” (politiker) som skriker sig hesa, om att vi alla skall vara solidariska, och tänka på alla svaga och sjuka grupper i samhället! Förstår ni stolvärmare inte själva, vad det är, ni står och skriker ut, när ni själva inte ser och hör hur fel allting är och har blivit! Eller är det den här normens former som vi alla skall tänka på när vi ”utger” oss för att vara solidariska mot ”alla” människor? Men märk väl, att så här har det alltid sett ut, i alla tider, oavsett vem som sitter i regeringsställning! Det som jag förundras över är, hur kan detta tillåtas att få fortskrida, utan att något politiskt parti reagerar? Jag måste fråga, var finns då sanningen om att bli gammal och sjuk i ett land som påstår sig värna om alla människors lika värde, väl och rättigheter, i ett ”fritt” och demokratiskt land som kräver folkets solidaritet via skattsedeln och valsedeln? 

Slutlednings vis undrar jag om inte ålderdomen är en klassfråga, för här skall alla vara med och betala lika mycket, oavsett om man är fattig eller rik! Så visst finns det solidaritet, men på vems levnadsvillkor då? Tycker också att ordet solidaritet är ett allt för vilseledande och missbrukat ord, som i mina öron tappat ordets rätta värde och betydelse! Visst skall vi vara solidariska mot alla, men då måste det också omfatta och gälla alla grupper av människor, inte som det är nu, där ”vissa” glömts bort eller sopats under mattan, för att man är fattig och ”uträknad” på grund av sjukdomar och ålderdom!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Innehållet som publiceras omfattas av grundlagen. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentarfältet, kommentarer faller under ditt eget ansvar.